20 meter bort till lunchrestaurangen kändes som Andrées polarexpedition. Bara isbjörnarna fattades. Fy fan säger jag bara, nu kommer jag aldrig komma hem från stan om jag inte går hela vägen. SL får ett “get out of jail free card” och kan skylla på den oväntade snöstormen när pöbeln packar högafflarna och i lynchstämmning beger sig bort mot Lindhagensgatan. Jag ser framför mig om hur en uppgiven Göran vädjar i kvällspressen om förståelse för denna “extrema situation”.
Vad den gode Göran inte kommer nämna är denna morgons totala fuck-up i kollektivtrafiken. Eller gårdagens. Eller dagen innan dess. Eller… Ja, ni fattar. Imorse fick jag åka tub, en fullproppad Vitlöksexpressen i sällskap med en karl som skrek ut varje hållplats efter att den ropats ut i högtalarsystemet. Det tyckte han var kul.
Vinterboende i Spanien, någon?